Lyssna!

Lyssnar du på din häst? Med örat.

Jag lyssnar ofta på hästarna. Hur deras steg låter. Hur deras andning är under ritten eller passet.

I mitt huvud har jag fyra “dohm”. Som fyra försiktiga slag på en trumma av större slag. Kanske den där trumman som du trampar med foten på i ett trumset? Dohm, dohm, dohm, dohm.

Om jag går på promenad med min häst och den skrittar så vill jag höra samma läte när varje hov träffar marken. Är ett nedslag olikt de andra så vet jag att det finns en ojämnhet. Kanske hörs ena frambenets nedslag mer och ena bakbenet mindre. Då kan det ju vara så att hästen gjort sig illa på bakbenet och avlastar det till frambenet.

Hörs båda frambenens nedslag tydligare som kanske jag behöver vägleda denna häst att nyttja sina bakben lite bättre. Bland många övningar så är halter en övning som jag tycker mycket om för det arbetet.

Hörs ett nedslag mindre kan det också vara så enkelt att en sten har fastnat i hoven och skaver under promenaden.

Anledningarna kan såklart vara många. Och lösningarna också. Jag tycker om att använda hörseln. Att ta till vana att lyssna på stegen från hästen till och från hagen eller under promenader har gett mig så mycket gratis. Innan jag sätter mig till häst så vet jag kanske från promenaden in till stallet att min häst behöver lite extra guidning för sitt vänstra bakben. Jag vet då också att det krävs extra mycket medvetenhet från mig som ryttare för att balansera mig själv. Också vill jag ju säga er, från en hästnörd till kanske en annan, att jag tycker att det är roligt!

Jag hör när hästen är varm i kroppen efter en stund på vår promenad och att den börjar nyttja sin kropp bättre efter en stund för stegen hörs helt plötsligt mindre. Återigen så är jag hästnörd och har såklart testat detta i min egen kropp. När jag går i en trappuppgång där mina steg ekar mot stengolvet så hör jag hur mitt klampande försvinner när jag nyttjar min kropp bättre. När jag har tonus i magen, använder mina knän och andas väl så dånar det inte längs väggarna av mina steg utan ljudet blir dovt och rullar fram mycket smidigare. Jag känner mig längre i min rygg och jag är mindre trött när jag kommer upp för den 10e trappan.

I skogen kan jag ta mitt tonus i magen, rörelsen i mina knän och min andning för att få en galopp som inte dånar längs stigen utan en galopp som knappt hörs bland träden. Om det blir hårda nedslag i marken och tungt i min tygel så går jag tillbaka till lätta övningar som halter för att korrigera min och hästens balans.

Hörseln är ett bra redskap tycker jag. Värt att testa och utveckla.