Hästen är ryttarens spegel – bildspecial

När jag frågar mina elever vad deras första tanke kring centrerad ridning var har några sagt att det låtit för bra för att vara sant och på gränsen till flummigt. Jag kan till vis del förstå resonemanget, för i hästvärden finns en vanlig illusion om att vi ska kämpa, hålla igång, bli svettiga och vinna över våra hästar. Så kommer jag dit och pratar om avslappning, andning, att följa först och leda sen och att hästen är ryttarens spegel. Jag tycker det är bra att man är skeptisk, och jag har hitintills aldrig träffat någon som inte blivit övertygad om att CR-metoderna fungerar när det väl fått testa själva, så allting är helt i sin ordning. Men för alla er som inte tagit steget och ridit en lektion i Centrarad ridning, och såklart för alla er som redan gör det, tänkte jag visa med lite bilder vad det är vi menar med uttrycket “Hästen är Ryttarens Spegel” och hur stor inverkan våra kroppar har i ridningen.

Jag vill börja med att säga att jag verkligen INTE menar att hänga ut enskilda ryttare, jag är övertygad om att alla gör så gott de kan utifrån de förutsättningar det har. Samt att alla ryttare är måna om sin häst och ingen med flit skulle skada den. Jag vet också att en ögonblicksbild kan vara missvisande, men väljer ändå att utgå ifrån bilder då det blir mycket tydligare för er läsare.

På de första bilderna vill jag att vi tittar på ryttarens rygg och vad som händer med hästens rygg. Här ser vi tydligt att båda har hamnat mer åt det svankiga hållet. Man ser också att hästen inte aktiverar sina bålmuskler ordentligt och att den därför hamnar lite i framvikt. Observera att detta är trots att den håller huvud och hals i en bra position och inte går bakom hand.
På andra bilden ser vi samma sak med en annan ryttare och en annan häst. Både ryttaren och hästen har hamnat i svank trots att hästens huvud är relativt lågt.
På denna bild är det min snälla elev som låtit mig använda bilder från våran senaste lektion. Även här ser vi att både häst och ryttare svankar.
På denna bild ser vi istället en ryttare med rak rygg som aktiverat sina magmuskler. Om vi tittar på hästens rygg och bål ser vi att den lyfter ryggen och använder sina magmuskler (blå pil). Dock hamnar denna ryttare i en bakåtlutad position, han har alltså inte ett centrerat bäcken. Läs mer under nästa bild.
Här kan vi tydligt se att ryttarens bakåtlutade position gör att hästen inte kan komma in med sina bakben vilket resulterar i att hästen hamnar i “nerförsbacke” eller “går på bogarna”.
Här är ytligare en bild från samma ridpass där men kan se att hästen följer ryttaren neråt. Den rosa pilen vid hästens hals indikerar på att den är på väg neråt och den rosa pilen vig hästens bakben visar att hästen inte trampar in ordentligt under sig.
Ett annat equipage där vi tydligt kan se att hästen följer ryttaren och tippar i svängen.
En annan bild som visar på tippandet, vi kan också se att ryttaren har mer vikt i sin högra stigbygel och att hästen lägger med vikt på sitt högra benpar.
Här är en bild på mig och mitt arabsto på en av våra första tävlingar ihop. Här ligger vi båda i kurvan.
Denna bild är från samma tävling, när matten slutat vara så nervös och fått lite bättre koll på sin kropp blir det stor skillnad på volterna. Här skäl jag inte min hästs balans så hon klarar av att svänga utan att tippa.
Här är en bild på min elev igen, lite längre in på lektionen när hon har aktiverat bålmusklerna. De gröna pilarna visar på att hästen nu istället använder sin bål och bakens muskulatur. Lägg märke till att hästen har sin hals och sitt huvud på ungefär samma höjd på båda bilderna. Att med tygeln sänka hästens huvud innebär alltså inte per automatik att hästen kommer höja ryggen och trampa under sig. Hon har tyvärr en sadel som placerar henne lite tokigt, men vi kan ändå tydligt se att hästen följer med henne i vad hon gör med sin rygg och sina sittben.
Den sista bilden är på mig och mitt sto igen, här kan man tydligt se att hon jobbar med magmusklerna och trampar under sig. Vi kan se att jag hittat en bra balans och centrering och inte stör henna, vilket ger henne möjlighet att arbeta precis som jag vill utan att jag behöver tvinga henne.

Jag tycker att det jättespännande att analysera bilder såhär, helst på mig och mina hästar så jag tydligt kan se vad jag behöver förbättra. Jag hoppas att du har fått med dig exempel som visar vilken stor skillnad små saker vi gör med våran balans och våra kroppar när vi sitter i sadeln och att hästarna verkligen speglar vad vi gör. Det finns såklart många fler viktiga faktorer men jag tänker att det är bra om vi gör vårat bästa för att inte göra det svårare än vad det är för våra hästar, genom att sitta jämt i sadeln och balansera upp våran kropp korrekt så vi slipper svanka eller hamna i bakvikt.

//Madelne Libonius