Sitta djupt i sadeln har säkert många av oss hört att vi ska göra, lika så att sittbenen ska ner i sadeln. Det resulterar lätt i att vi försöker trycka oss ner alternativt trycka ner sittbenen, klamra oss fast med knän, insida lår och vader. Detta leder till att vi skjuter oss upp från sadeln, dvs. ger motsatt önskad effekt. Vi blir stela och stumma, vi hamnar inte i samma rörelse som hästen vilket leder till en skumpande obalanserad känsla då vi gör det svårt för hästen att bära sig på bakbenen och resulterar istället att den skjuter på med dem, samt att vi hämmar hästens möjlighet att nyttja sin bröstkorg och andning optimalt.

I veckans övning skulle jag vilja leka med din tanke och fundera lite på det här med att sitta djupt i sadeln/komma ner i sadeln/sittbenen i sadeln.

Skulle man kunna vända på det och istället låta sadeln komma upp och möta dig/dina sittben, tanken att den får komma upp djupt under/i dig?

Vad upplever du? Hur är känslan i kroppen? Svarar hästen på något sätt?

Önskar dig en härlig upptäckarhelg

/Hedvig