Ärlig enegi

2020 och allting går fortare än någonsin förut. Inte nog med att vi ständigt förväntas vara uppkopplade, det kommer dessutom nya riktlinjer, tankesätt, förhållningssätt, regler, klimathot och många fler saker att tänka på och ta hänsyn till. Att aldirg någonsin stressa i stallet känns som en omöjlighet. Även om du inte har brist på tid, känns det som att det bara blir fler och fler saker att oroa sig över. Jag skulle säga att det är så gott som omöjligt att ha alla rätt i skötsel och hanteringen av hästarna. Det finns hela tiden någonting som skulle kunna förbättras.

Man säger att kunskap inte är tungt att bära, men jag träffar så många oroliga och stressade hästägare som verkligen gör allt för sina hästar, men ändå fått en känga av någon och blivit osäkra eller läst en förskning om någonting som de borde göra annorlunda. Det kan vara alltifrån att någon tycker att de inte tränar hästen tillräckligt ofta till att hästen skulle skos på ett annat sätt.

Lägg på alla krav om utseende, fitness, pengar, karriär, klimatet, kosten, barn osv. Inte konstigt att man ibland tappar suget och känner sig otillräcklig. Jag har varit inne på detta tidigare men tycker att det tåls att tänka på. Vi kan inte ljuga för våra hästar. Oavsett hut lugn du verkar vara, har du tankarna någon annanstans och en inre oro så kommer dom att märka det.

Inget nytt under stolen för vissa, men det jag vill komma till är dels att dela med mig om att det är vanligare än man tror, samt förslag på sätt att hantera det.

Nummer 1 är acceptans. Något jag själv har jobbat stenhårt med sen jag köpte egen gård. Plötslig låg hela ansvaret på mig och hur mycket jag än vill kan jag omöjligt göra allt på en gång. Det kan ingen. För att lättare acceptera att allt har varit halvfärdigt här hemma under en lång tid har jag jobbat med två medvetna tankemönster. Dels att fokusera på hur det färdiga resultatet kommer bli. Att påminna mig om att det är en begränsad tid har gjort det lättare att orka med allt merarbete och inte få lika mycket skuldkänslor över allt jag tycker saknas. Samt att helt enkelt acceptera läget. Det är som det är, det blir inte bättre för att jag oroar mig eller skuldbelägger mig själv.

Nummer 2 är förståelse. Försök att påminna dig själv om varför du känner dig stressad, otillräcklig eller orolig. Ofta grundar det sig i att man verkligen vill väl men inte riktigt (än) nått enda fram. Eller att man känner en yttre press från alla borden och måsten. Om man vet varför man känner någonting, blir det oftare lättare att släppa taget om det. (I alla fall för den tiden du ska umgås med din häst.)

Nummer 3 är tacksamhet. Det kan ta en stund att ställa om tankarna men om du börjar en stund innan du ska ta in hästen brukar det kunna göra stor skillnad. Istället för att koncentrera dig på ångesten över den leriga hagen, att du borde ridit igår eller att du har bråttom att hämta barnen, fokusera på vad privileged du är som får umgås med hästarna. Det är faktiskt få förunnat. Var glad för din hälsa, för även om du för tillfället skulle vara sjuk på något vis, är du ändå frisk nog att ta dig till stallet så det hade kunnat vara betydligt mycket värre. Var glad för att du inte bor i ett land med krig och att dina hästar (eller de du sköter om) faktiskt har ett stall att bo i och folk som sköter om dem. Fokusera på det bra, och försök vara i nuet.

Det kan låta lite flummigt, men jag kan lova er att det gör skillnad. Jag ser nästan dagligen hästar som är lite nervösare än vanligt, och så gott som varje gång jag frågar har ryttaren stressat till stallet, haft skuldkänslor för att hen inte tränat så mycket eller nått liknande.

Energin är ett fantastiskt verktyg i arbetet med hästarna. Men också rena lögndetektorn. Så nästa gång du är stressad/känner skuld/är orolig innan du ska rida eller på annat sätt umgås med din häst försök släppa taget om det innan du går ut i hagen. Ta 10 djupa andetag och fokusera på nuet. Ta lärdom av djuren, de bryr sig om igår eller imorgon, de vill ha en närvarande kontakt här och nu. Och har du en “dålig dag” börja så tidigt du kan. Använd sättet ovan och börja ändra tankarna i god tid. Gör positivta tankar till en vana. Det har mycket större inverkan än man kan tro.

Någon sa en gång till mig att “tala till dig själv som om du vore din bästa vän”. Det är klokt tycker jag. Att kunna säga till sig själv att “nej du hann inte med att rida idag, men det är okej. Du gjorda massa annat och du har ridit alla andra dagar den här veckan” eller “okej nu gjorde du fel och hann korrigera din häst innan du upptäckte att det var du som gjort fel, det var dumt, men nu har du lärt dig av ditt misstag och nästa gång kommer du handla annorlunda” till exempel. Vi kommer aldrig kunna göra alla rätt, det är inget som ens är värt att sträva efter. Så länge vi gör vårat bästa och lär oss av våra misstag så får vi vara nöjda.

Ta hand om dig.

//Madelene Libonius