Hösten och vintern är för mig en tid för “finlir” och lek. Man hinner förbättra och finjustera inför kommande säsong och lägga grunden för nya färdigheter. Samtidigt tycker jag att lek och bus har en betydlig roll för att både vi och hästarna ska orka ta oss igenom mörkret och kylan.

Senast jag bloggade så skrev jag om att möta våra hästar i vad de vill göra och lekens betydelse för mig, så denna vecka tänkte jag lägga mer fokus på finliret.

Denna övning passar de flesta, särskilt dig som har lätt att tänka i bilder. Det är egentligen inget särskilt du ska göra, utan mer en känsla eller förståelse för hur du ska förbättra din ridning.

Det går ut på att du tänker dig en järnvägsräls som leder dit du ska rida. Det kan tillexempel vara runt på en volt eller längs med fyrkantsspåret. När du visualiserat det tänker du att du “knäpper fast” dig på rälsen. Först dina höfter, sen dina fötter, dina knän, dina armbågar, axlar och handleder. När dina leder sitter fast och följer spåret kan man tänka att man bildar en tunnel runt hästen, där hela din kropp tydligt och sammansvetsat är på väg åt samma håll. Så att det blir lätt och naturligt för hästen att kliva på dit ni är påväg.

Har man lätt för denna bild, och känner att man kan lägga till mer information utan att “röra till det i huvudet” kan man även ta användning av träbalkarna som ligger under rälsen. Du kan alltingen tänka att hästen ska kliva på balkarna eller att balkarna blir som bommar som hästen ska kliva emellan. Välj det du tycker känns bäst och använd sedan avståndet mellan balkarna som en ytligare dimension för att länga och korta hästens steg. Tänk dig känslan om du själv skulle gå på marken. Hur skulle det då kännas och hur skulle du ändra din kropp om du skulle ta längre vs kortare steg? Ta med den känslan upp i sadeln och försök se din kropp som en enda enhet som tydligt guidar hästen runt spåret.

Lycka till!

//Madelene Libonius