Försiktig påminnelse till Mig själv.

Nu tänker jag öppna upp för lite text kring hur underbart samspelet med hästen är.

Jag tror att många finner en form av ro i sinnet när de hittat en aktivitet, hobby eller passion. Ett moment eller en stund som ger oss människor lite utrymme till stillhet i sinnet och kanske rörelse som lugnar samtidigt som den bygger glädje.

För mig är verkligen hästen en utandning. En lång utandning som ger min kropp avslappning och hela mitt jag en ny energi.

Att rida genom stigar i skogen, helst barbacka, och känna hur hästen bär mig och leder oss fram mellan träden ger mig en ödmjukhet. Inför hästen, jorden och mig själv. Känsla av att vara så liten tillsammans med dessa kraftfulla djur men ändå Ett. Att vi tillsammans är Styrka och Smidighet är en obeskrivlig känsla.

Samma känsla får jag när hästen samtalar med mig när den är helt fri. Vi kan genom vårt kroppsspråk genomföra en form av vacker dans och bara genom rörelse mot varandra kan vi ge glädje och lekfullhet till varandra.

Det är en Mäktig upplevelse.

Emellanåt glömmer jag denna känsla.

Denna ödmjukhet och detta samspel.

Så Här är min påminnelse till Mig själv.

Tappa Aldrig hjärtat i det du gör Hanna❣ Fall Aldrig in på den hårda vägen för att stress och frustration tillåts i ditt liv under få stunder.

Skapa fler Mäktiga upplevelser och ge den möjligheten vidare. Älska hästen och det magiska samspelet. För alltid❣