Har du funderat på vad och hur du säger saker till dig själv och till din häst? Har du lagt märke till hur energin i ord påverkar dig? Visst känner du av om någon berömmer dig från hjärtat eller inte? Om någon är glad att se dig eller om någon är irriterad/missnöjd?

När du pratar om din häst, eller om dig själv till någon, vad har du för känsla? När du pratar till din häst, eller till dig själv, vad har du för känsla? När du pratat klart, vad får du för resultat? Är det ett resultat du vill ha, som du är nöjd med, eller vill du få ett annat, bättre resultat?

Människan är extremt bra på att mena en sak men säga en annan, eller att inte ens reflektera över hur vi använder oss av ord, i vilken sinnesstämning vi är i när vi uttrycker oss på ett eller annat vis. Vi är också för det mesta väldigt dåliga på att ge beröm, o med rätt timing.

Dr Masaru Emoto var en japansk vetenskapsman som gjord forskning på vatten och hur kristallbildningen påverkades av positiva och negativa tankar och intentioner som man gett vattnet innan nedfrysningen. Hans forskning visar att det är stor skillnad på hur vatten uppför sig beroende på hur det är bemött. Googla gärna hans namn och läsa mer om det han kom fram till. Det finns många spännande experiment som folk runt om i världen har gjort med utgångspunkt från hans forskning.

Hur många procent vatten innehåller du? Hur många procent vatten innehåller de individer, växter och annat som befinner sig runt omkring dig?

För att dra det tillbaka till hur jag ser att man kan nyttja denna kunskap i hästträning/relationen till sin häst så kan vi först konstatera några olika saker: en häst består av en stor del vatten (60-70%), de är känsliga för kroppsspråk och energier, de formas lätt efter sin omgivning och efter de individer den umgås med.

För att du ska få, i min mening, ett så bra resultat som möjligt när du umgås med din häst måste du vara klar över i dig själv att du är här med hästen för att ge den en så bra upplevelse som möjligt av dig. Du är inte här med din andra hälft, dina barn, din chef, din kollega eller någon annan individ som gett dig en dålig dag. Att vara här och nu, släppa dina tankar och bara känna av hästen och eran relation. Kan du göra det, kan du ställa en fråga till din häst om den skulle kunna tänka sig vilja förstå vad du tänkt ni skulle roa er med idag o du ser och känner att den försöker göra det då kan en känsla av stolthet, tacksamhet, glädje komma och du kan från hjärtat ge din häst det beröm den förtjänar. Är du däremot uppe i det blå, gör vissa moment per automatik, klapp klapp, duktig häst, så, avklarat nu åker jag hem, ja då kommer inte hästen känna samma förnöjsamhet, och inte du heller. Om du dessutom är så stressad att du blir arg på hästen, eller på dig själv, att den inte får något beröm och du åker därifrån mer arg och besviken än när du kom, ja då blir det ganska jättedålig energi i relationen. Om detta fortgår under lång period så börjar det bryta ner dig och din häst.

För att bygga en stolt, modig och trygg häst tror jag på att använda ord och känslor som kommer från hjärtat, att verkligen mena det du säger. Att ta hästen för vad den är för dagen, för stunden och göra det bästa av det.

Att välja när jag umgås med hästen, eller iaf mentalt försöka förbereda mig på att komma i rätt känsla innan jag beger mig ut till stallet känns viktigt för mig. Har hästen sina behov tillgodosedda med stora hagar att röra sig i och hagkompisar att umgås med, så tror inte jag att den blir väldigt ledsen om du istället för att komma stressad, sur o irriterad struntar i besöket den dagen, eller iaf inte anser att ni ska prestera något, att ta de där minuterna att bara vara tillsammans med hästen uppskattas och ger nog er båda mer.

Bli medveten om vad du säger till dig själv och till din häst, på vilket sätt du säger det och varför. Kan du känna vad dina ord ger dig och/eller din omgivning för energier?
Slänger du ord omkring dig som om de inte betydde något?

Hur upplever/känner du ordet “Idiot”? “Pucko”? “Missfoster”? “Dumhuvud”? “Tjockis”?
Känns de uppbyggande, peppande? Behöver man förstå svenska för att förstå/känna meningen med vad som sägs?

Hur känns ordet “Bra”? “Duktig”? “Tack”? “Perfekt”? “Pärla”? “Stjärna”? “Exemplarisk”? “Fantastisk”? “Strålande”?
Kan de kännas på olika sätt beroende på hur du uttalar dem? Beroende på hur du tänker kring dem? Kan de komma från hjärtat? Är vissa ord lättare att känna att de påverkar din energi, dina känslor, din upplevelse? Kan du säga orden på ett medvetet sätt och göra dem viktiga, något man förtjänar att få?

När du tränar din häst, för vems skull gör du det? För din? För hästens? För din tränares? För dina stallkamraters? För din mamma/pappa? För en av dessa eller flera?
Vad är målet med träningen? För att bygga upp hästen så den kan bära dig på ett så bra sätt som möjligt? För att du och din häst inte ska vara sämre än stallkompisarna med sina hästar? För att tränaren/föräldrarna tycker att du ska tävla? För att du vill/ska tävla? För vad ska du annars göra med din tid? För att du vill bygga en relation med din häst?
Vad lägger du in i ordet träning? Vad får du för känslor kring ordet träning?

Vad har du för tankar och intentioner i ditt umgänge med hästen? Kan den i din värld, i din känsla, få vara den mest fantastiska individen som finns även om den kan göra “fel” ibland, även om ni inte är riktigt där du hade tänkt ni skulle vara vid det här laget? Kan du tillåta dig själv att njuta av vägen till dina mål?

Jag tror Sally Swift var något på spåren när hon ville ha “klar tanke” som ytterligare en grundsten i sin pedagogik, iaf vad jag lägger in i “klar tanke”/intention, och ovanstående är en del av det. En klar tanke/intention ihop med de övriga grundstenarna (andning, mjuka ögon, centrering, jordning och byggklossarna) ger en helhet inte bara i ridningen och hästhanteringen utan i livet i stort i min mening. CR är fantastiskt 🙂

//Hedvig